Sitter o funderar lite över livet som så. Läser tidningen o funderar över bekantas bekanta samt några vänner till o från. O får funderingar över hur saker o ting kan te sig i olika sammanhang, situationer o livsöden. Hur olika alla människor e, vilket visserligen är en himla tur. Men när det kommer till kämpa anda så borde livet inte vara annorlunda/olika jobbigt när man visar vad man vill o vad man faktiskt kan här i livet med allt vad det innebär.
Alla borde ha lite medvind i seglen när man försöker att åstadkomma saker här i livet för att livet ska bli eller åtminstone kännas bättre när man får uträttat saker. Men nej. Vissa människor får kämpa verkligen för att nå sina mål, då kanske man kan glädjas mera åt det när man har nått dit man vill. Medans andra verkar få mycket o ibland allt serverat på silverfat. Jag är en person som får kämpa för att få och nå dit jag vill. Kämpa så mycket ibland att man någonstans efter vägen tappar sugen o slutar att kämpa lika hårt. Sedan när man har vilat lite så tar man nya tag och kämpar vidare mot sitt egna lilla mål.
Tror inte att de som har allt/mycket serverat på silverfat gläds lika mycket åt sitt mål som en kämpare.
Ibland kämpar man verkligen i motvind.
Men nu har iaf jag fått nog av halvdant liv. Halvfärdiga prioriteringar. Nu e det nog med halvdant liv. Nu e det dags att ta tag i sitt liv o gå vidare. Göra det som skall göras. Få ordning o reda på saker o ting här i livet.
Nu e det NOG!!!
Omprioriteringar kommer sakta att ske..mitt liv kommer att se annorlunda ut om ett tag OM jag orkar kämpa...får kanske slå ner lite på takten om jag ska orka utan att ta en paus...
Så får det bli...sakta förändring mot ett bättre omprioriterat liv...
Vi ses där <3 Kram på er alla. Nu ser vi framåt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar